మౌర్య సామ్రాజ్యం: కూర్పుల మధ్య తేడాలు
Content deleted Content added
పంక్తి 264:
===సెల్యూకసుతో సంఘర్షణ - సంధి(క్రీ.పూ.305)===
[[File:Diadoch.png|thumb|left|A map showing the north western border of Maurya Empire, including its various neighboring states.]]
అలెగ్జాండరు పూర్వ సామ్రాజ్యం ఆసియా భాగానికి చెందిన మాసిడోనియా సాట్రాపీ అయిన మొదటి సెలూకసు నికేటరు, తన స్వంత అధికారం కలిగిన బాక్ట్రియా, సింధు (అప్పియను, హిస్టరీ ఆఫ్ రోం, ది సిరియా వార్సు 55) తూర్పు భూభాగాల వరకు స్వాధీనం చేసుకున్నాడు. క్రీ.పూ 305 లో వరకు చక్రవర్తి చంద్రగుప్తుడు, సెల్యూకసు మద్య సంఘర్షణ జరిగింది:<blockquote>""పొరుగు దేశాల కోసం ఎల్లప్పుడూ వేచి ఉండి, ఆయుధాలతో బలంగా కౌన్సిలును ఒప్పించేవాడు. ఆయన [సెలూకసు] మెసొపొటేమియా, అర్మేనియా, 'సెలూసిదు' కప్పడోసియా, పెర్సిసు, పార్థియా, బాక్టీరియా, అరేబియా, టాపోరియా, సోగ్డియా, అరాకోసియా, హిర్కానియా, ఇతర అలెగ్జాండరు చేత అణచివేయబడిన పొరుగున ఉన్న ప్రజలు, సింధు నది వరకు పొందాడు. అలెగ్జాండరు తరువాత అతని సామ్రాజ్యం సరిహద్దులు ఆసియాలో చాలా విస్తృతంగా అభివృద్ధి చెందాయి. ఫ్రిజియా నుండి సింధు వరకు మొత్తం ప్రాంతం సెలూకసుకు లోబడి ఉంది ". అప్పీను హిస్టరీ ఆఫ్ రోమ్, ది సిరియన్ వార్స్ 55 <ref name="livius.org">{{cite web|url=http://www.livius.org/ap-ark/appian/appian_syriaca_11.html|title=Appian, The Syrian Wars 11|publisher=|deadurl=no|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071103154609/http://www.livius.org/ap-ark/appian/appian_syriaca_11.html|archivedate=3 November 2007|df=dmy-all}}</ref></blockquote>
సంఘర్షణకు సంబంధించిన వివరణలు ఏవీ లేనప్పటికీ భూభాగాన్ని జయించడంలో విఫలమైనందున, సెలూకసు భారత చక్రవర్తిపై పేలవంగా వ్యవహరించాడని స్పష్టంగా తెలుస్తుంది. వాస్తవానికి అప్పటికే అతనికి చాలా వరకు లొంగిపోవలసి వచ్చింది. సెలూకసు, చంద్రగుప్తుడు చివరికి ఒక పరిష్కారానికి చేరుకున్నారు. క్రీస్తుపూర్వం 305 లో మూసివేయబడిన ఒక ఒప్పందం ద్వారా స్ట్రాబో ప్రకారం సెలూకసు చంద్రగుప్తుడికి తూర్పు ఆఫ్ఘనిస్తాను, బలూచిస్తాన్లతో సహా అనేక భూభాగాలను అప్పగించారు.{{citation needed|date=August 2016}}
====సైనిక సంబంధాలు ====
Chandragupta and [[Seleucus I Nicator|Seleucus]] concluded a peace treaty and a marital alliance in 303 BCE. Chandragupta received vast territories and in a return gave Seleucus 500 [[war elephant]]s,{{sfn|R. C. Majumdar|2003|p=105}}<ref>Ancient India, (Kachroo, p.196)</ref><ref>The Imperial Gazetteer of India, (Hunter, p.167)</ref><ref>The evolution of man and society, (Darlington, p.223)</ref><ref>W. W. Tarn (1940). "Two Notes on Seleucid History: 1. Seleucus' 500 Elephants, 2. Tarmita", ''The Journal of Hellenic Studies'' '''60''', p. 84-94.</ref> a military asset which would play a decisive role at the [[Battle of Ipsus]] in 301 BCE.{{sfn|Paul J. Kosmin|2014|p=37}} In addition to this treaty, Seleucus dispatched an ambassador, [[Megasthenes]], to Chandragupta, and later [[Deimakos]] to his son [[Bindusara]], at the Mauryan court at [[Pataliputra]] (modern [[Patna]] in [[Bihar state|Bihar]]). Later, [[Ptolemy II Philadelphus]], the ruler of [[Ptolemaic Egypt]] and contemporary of [[Ashoka]], is also recorded by [[Pliny the Elder]] as having sent an ambassador named [[Dionysius (ambassador)|Dionysius]] to the Mauryan court.<ref name="perseus.mpiwg-berlin.mpg.de">{{cite web|url=http://perseus.mpiwg-berlin.mpg.de/cgi-bin/ptext?lookup=Plin.+Nat.+6.21 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130728023626/http://perseus.mpiwg-berlin.mpg.de/cgi-bin/ptext?lookup=Plin.%2BNat.%2B6.21 |dead-url=yes |archive-date=28 July 2013 |title=Pliny the Elder, The Natural History (eds. John Bostock, M.D., F.R.S., H.T. Riley, Esq., B.A.) |publisher= |df= }}</ref>{{better source|date=August 2016}}
|