మాయా సురేంద్రకుమార్ కొద్నాని గుజరాత్ ప్రభుత్వంలో మహిళా, శిశు అభివృద్ధి శాఖ మాజీ మంత్రి . భారతీయ జనతా పార్టీ అభ్యర్థిగా నరోడా నియోజకవర్గానికి ప్రాతినిధ్యం వహించడానికి ఎన్నికైన తర్వాత కొద్నాని గుజరాత్ 12వ శాసనసభలో చేరారు.

మాయ కొద్నాని
లెజిస్లేటివ్ అసెంబ్లీ సభ్యురాలు, గుజరాత్
In office
1998–2012
అంతకు ముందు వారుగోపాలదాస్ భోజ్వాని
తరువాత వారునిర్మలా వాధ్వాని
నియోజకవర్గంనరోడా
వ్యక్తిగత వివరాలు
జననం1956 (age 67–68)
ఇటానగర్, అరుణాచల్ ప్రదేశ్, భారతదేశం
జాతీయతభారతీయురాలు
రాజకీయ పార్టీభారతీయ జనతా పార్టీ

2012లో, 2002 గుజరాత్ అల్లర్ల సమయంలో నరోడా పాటియా ఊచకోతలో పాల్గొన్నందుకు కొద్నానీకి ఇరవై ఎనిమిది సంవత్సరాల జైలు శిక్ష విధించబడింది, అయితే 2018లో గుజరాత్ హైకోర్టు నిర్దోషిగా ప్రకటించింది. ఈ కేసులో దోషిగా నిర్ధారించబడిన అత్యంత ఉన్నతమైన వ్యక్తులలో కొద్నానీ ఒకరు, అలాగే నిందితులలో ఏకైక మహిళ కూడా. [1] [2]

జీవితం తొలి దశలో మార్చు

కొద్నానీ భారత విభజన సమయంలో భారతదేశానికి వెళ్లిన సింధీ రాష్ట్రీయ స్వయంసేవక్ సంఘ్ (RSS) కార్యకర్త కుమార్తె. ఆమె తన ప్రాథమిక విద్యను గుజరాతీ -మీడియం పాఠశాలలో చదివింది. ఆమె రాష్ట్రీయ స్వయంసేవక్ సంఘ్ మహిళల కోసం సమాంతర సంస్థ అయిన రాష్ట్ర సేవికా సమితిలో కూడా చేరారు. [3]

కొద్నానీ బరోడా మెడికల్ కాలేజీలో చేరారు, అక్కడ ఆమె బ్యాచిలర్ ఆఫ్ మెడిసన్, బ్యాచిలర్ ఆఫ్ సర్జరీ, గైనకాలజీ, ప్రసూతి శాస్త్రంలో డిప్లొమా చేసింది. ఆమె అహ్మదాబాద్‌లోని నరోడాలోని కుబేర్‌నగర్‌లో శివమ్ మెటర్నిటీ హాస్పిటల్‌ను ఏర్పాటు చేసింది. [4]

రాజకీయ జీవితం మార్చు

1995లో అహ్మదాబాద్ పౌర ఎన్నికలతో కొద్నానీ తన రాజకీయ జీవితాన్ని ప్రారంభించారు. ఆమె మూడు సార్లు నరోడా నియోజకవర్గం నుండి బిజెపి తరపున శాసనసభ సభ్యురాలుగా ఎన్నికయ్యారు. [5] 1998లో జరిగిన ఎన్నికల్లో ఆమె 75,000 ఓట్ల తేడాతో గెలుపొందారు. డిసెంబర్ 2002లో, 2002 గుజరాత్ అల్లర్ల తర్వాత, ఆమె 110,000 ఓట్ల తేడాతో గెలిచింది. 2007లో, ఆమె మార్జిన్ 180,000 ఓట్లు పెరిగింది. [6] 2007లో ఎన్నికలలో గెలిచిన తర్వాత, నరేంద్ర మోడీ యొక్క BJP ప్రభుత్వంలో ఆమె గుజరాత్ మహిళా, శిశు అభివృద్ధి మంత్రిగా పేరుపొందారు, [5] అయితే 2009లో నరోదా పాటియా ఊచకోతలో నిందితురాలిగా ఆమె అరెస్టు పెండింగ్‌లో ఉన్నందున ఆ పదవికి రాజీనామా చేశారు. [7]

2002 గుజరాత్ అల్లర్లలో పాత్ర మార్చు

2002 ఫిబ్రవరి 28న గుజరాత్ అల్లర్లలో 36 మంది మహిళలు, 35 మంది పిల్లలతో సహా 97 మంది ముస్లింలను కత్తితో పొడిచి, ముక్కలు ముక్కలుగా చేసి, సజీవంగా కాల్చి చంపిన 2002 అల్లర్ల యొక్క నరోదా గామ్, నరోడా పాటియా ఊచకోతలను రూపొందించినందుకు కొద్నాని దోషిగా నిర్ధారించబడ్డాడు. . [8] [9] కొద్నానీ నేరాలు జరిగిన ప్రదేశంలో ఉన్నారని, హిందూ అల్లర్లకు కత్తులు అందించారని, ముస్లింలపై దాడి చేయమని ప్రోత్సహించారని, ఒక సమయంలో పిస్టల్‌తో కాల్చారని ప్రత్యక్ష సాక్షులు తెలిపారు . [10] బజరంగ్ దళ్ సభ్యులు సురేష్ రిచర్డ్, ప్రకాష్ రాథోడ్ గూఢచారి కెమెరాలో తెహల్కా జర్నలిస్టులతో మాట్లాడుతూ, కొద్నానీ రోజంతా నరోడా చుట్టూ తిరిగారని, ముస్లింలను వేటాడి చంపాలని గుంపును కోరారు. [11] మొబైల్ ఫోన్ రికార్డులు కూడా ఆమెను సంఘటనా స్థలంలో ఉంచాయి, ఆమె ఉన్నత పోలీసు అధికారులు, హోం మంత్రి గోర్ధన్ జడాఫియా, ముఖ్యమంత్రి కార్యాలయంతో క్రమం తప్పకుండా కమ్యూనికేట్ చేస్తున్నట్లు చూపించాయి. [12] మొబైల్ ఫోన్ రికార్డులను పోలీసులు పాతిపెట్టారు, 2004లో నానావతి-మెహతా కమిషన్ ద్వారా వెలుగులోకి వచ్చింది. 2008లో సుప్రీంకోర్టు నియమించిన ఆర్‌కె రాఘవన్ నేతృత్వంలోని ప్రత్యేక దర్యాప్తు బృందం (సిట్) వారిపై విచారణ జరిపింది.

ఫిబ్రవరి 2009లో ఆమెను పరారీలో ఉన్న సిట్‌ డిపాజిషన్‌ నోటీసులను కొద్నానీ పట్టించుకోలేదు. ఆమె సెషన్స్ కోర్టు నుండి ముందస్తు బెయిల్ పొందింది, దానిని గుజరాత్ హైకోర్టు 27 మార్చి 2009న రద్దు చేసింది, ఇది ఆమె తదుపరి అరెస్టుకు దారితీసింది. [13]

నరోడా పాటియా ఊచకోత కేసులో ఆమెపై విచారణ జరిగింది, 31 ఆగస్టు 2012న హత్య, హత్యకు కుట్ర పన్నినందుకు దోషిగా నిర్ధారించబడింది, 28 సంవత్సరాల జైలు శిక్ష విధించబడింది. [14] [15] కోర్టు తీర్పు ఆమెను "నరోడా పాటియా ఊచకోతకి కింగ్‌పిన్" అని పేర్కొంది. కొద్నానీ తన అమాయకత్వాన్ని కొనసాగించారు, అల్లర్లు జరిగినప్పుడు తాను సోలా సివిల్ హాస్పిటల్‌లో ఉన్నానని, గోద్రా బాధితుల బంధువులను కలుస్తున్నానని పేర్కొంది. [16]

17 ఏప్రిల్ 2013న, గుజరాత్ ప్రభుత్వం కొద్నాని [17] కి మరణశిక్ష విధించాలని కోరుతూ హైకోర్టులో అప్పీల్ దాఖలు చేసింది, అయితే మే 14న దానిని ఉపసంహరించుకుంది. [18] నవంబర్ 2013లో, పేగు క్షయవ్యాధి చికిత్స కోసం ఆమెకు మూడు నెలల మధ్యంతర బెయిల్ మంజూరు చేయబడింది. [19] 30 జూలై 2014న, గుజరాత్ హైకోర్టు అనారోగ్య కారణాలతో ఆమెకు బెయిల్ మంజూరు చేసింది, ఆమె జైలు శిక్షను తాత్కాలికంగా నిలిపివేసింది. [20] 20 ఏప్రిల్ 2018న, సురేష్ రిచర్డ్, ప్రకాష్ రాథోడ్‌ల నేరారోపణలను సమర్థిస్తూ, ట్రయల్ కోర్టు యొక్క నిర్ధారణలను హైకోర్టు కొట్టివేసింది, మాయా కొద్నానీని నిర్దోషిగా ప్రకటించింది. [21] [22]

వ్యక్తిగత జీవితం మార్చు

మాయా కొద్నానీ సాధారణ వైద్యుడు అయిన సురేంద్ర కొద్నానిని వివాహం చేసుకున్నారు. [23]

మూలాలు మార్చు

  1. "Naroda Patiya riots: Former minister Maya Kodnani gets 28 years in jail". NDTV.com. Archived from the original on 3 November 2012. Retrieved 2012-11-17.
  2. "Gujarat riots: BJP's Maya Kodnani jailed for 28 years". BBC News. 31 August 2012. Archived from the original on 9 February 2021. Retrieved 21 June 2018.
  3. "Naroda Patiya: How Maya Kodnani fell from BJP poster girl to convict". Firstpost. 30 August 2012. Archived from the original on 9 February 2021. Retrieved 28 August 2014.
  4. Express News Service. "The rise and fall of Maya Kodnani". Express India. Archived from the original on 27 October 2014. Retrieved 2012-11-17.
  5. 5.0 5.1 "For Maya Kodnani, riots memories turn her smile into gloom". DNA India. 21 February 2012. Archived from the original on 2 September 2012. Retrieved 7 June 2012.
  6. Mitta, Manoj (2014). The Fiction of Fact-Finding: Modi & Godhra. HarperCollins Publishers India. pp. 78–97. ISBN 978-93-5029-187-0.
  7. "Maya gets bail". India Today. 19 May 2009. Archived from the original on 26 December 2018. Retrieved 7 June 2012.
  8. "For Maya Kodnani, riots memories turn her smile into gloom". DNA India. 21 February 2012. Archived from the original on 2 September 2012. Retrieved 7 June 2012.
  9. "Maya gets bail". India Today. 19 May 2009. Archived from the original on 26 December 2018. Retrieved 7 June 2012.
  10. "Indian nationalist MP gets 28 years for 2002 massacre". Reuters. 31 August 2012. Retrieved 31 August 2012.
  11. Ashish Khetan (29 August 2012). "Ahmedabad: Carnage Capital". Tehelka. Archived from the original on 21 May 2014. Retrieved 2014-11-22.
  12. "Naroda verdict may spell trouble for top cops, ex-minister". Hindustan Times. 1 September 2012. Retrieved 14 December 2017.
  13. Mitta, Manoj (2014). The Fiction of Fact-Finding: Modi & Godhra. HarperCollins Publishers India. pp. 78–97. ISBN 978-93-5029-187-0.
  14. "Indian nationalist MP gets 28 years for 2002 massacre". Reuters. 31 August 2012. Retrieved 31 August 2012.
  15. Manas Dasgupta (31 August 2012). "News / National : 28 years for Kodnani, Bajrangi to spend entire life in prison". The Hindu. Chennai, India. Archived from the original on 26 December 2018. Retrieved 2012-11-17.
  16. "Naroda Patiya case: Mayaben Kodnani's fate hangs in balance". India Today. 25 May 2013. Archived from the original on 26 December 2018. Retrieved 5 July 2014.
  17. "Gujarat government to seek death penalty for Kodnani, Bajrangi". The Hindu. Chennai, India. 17 April 2013. Archived from the original on 12 June 2014. Retrieved 2013-05-30.
  18. "Narendra Modi's U-turn on Maya Kodnani; seeks advocate general's opinion on death penalty". The Times of India. Archived from the original on 2013-08-08.
  19. "Supreme Court refuses to grant Maya Kodnani extension of Bail". IANS. news.biharprabha.com. Archived from the original on 26 December 2018. Retrieved 24 February 2014.
  20. Gujarat high court grants bail to Kodnani 30 July 2014
  21. "Naroda Patiya case: Trial court presumed Maya Kodnani's guilt, sought reasons to support its belief, says HC". The Indian Express. 22 April 2018. Archived from the original on 9 February 2021. Retrieved 22 April 2018.
  22. "Maya Kodnani Acquitted in 2002 Gujarat Riots Case". The Wire. 20 April 2018. Archived from the original on 9 February 2021. Retrieved 20 April 2018.
  23. "Naroda Patiya massacre: Who is Maya Kodnani?". Yahoo! News India. 31 August 2012. Archived from the original on 9 February 2021. Retrieved 2014-11-22.