వేదాలు [1] అక్షరాలా సుప్రీం జ్ఞానం అని అర్థం. ప్రారంభ వేదాలు మౌఖిక సంప్రదాయం ద్వారా తరం నుండి తరానికి అందించబడ్డాయి.[2][3] ఈ వేద విద్యను చాలా కాలం తరువాత స్క్రిప్ట్ రూపంలో (అటువంటి ఏడో శతాబ్దం బిసి బ్రాహ్మి స్క్రిప్ట్) ప్రాంతంలో అభివృద్ధి చేసి చెప్పారు.[4]

వేదం యొక్క ప్రారంభం ఋగ్వేదంలో ఉంది. ఇది 2000-1500 బిసి ప్రాంతంలో అని చరిత్రకారులు ఉద్ఘాటించారు, [5][6] కాని హిందువులు, ఎక్కువ మంది అవి ఎంతో పురాతన మైనవని అవి చాలా ముందుగానే మౌఖికంగా సమకూర్చారు అని అంటారు.[7][8][9][10][11] వేదాలు ఒక పుస్తకంగా కానీ ఏదో ఒక సమయం ఒక కాలంలో రాసిన గ్రంథాలు సమాహారం మాత్రము కాదు. ఇది అడవులలో నివసించు, సాధారణ మనిషి కోసం ఈ పాఠాలు రచించే మహర్షులు (ఋషులు) అని పిలువబడే అనేక మంది (రచయితలు) ఉన్నారు.[12][13][14][15] వారు తన తత్వశాస్త్రం తమ శిష్యులైన ఎదుటివారికి అందించారు [16], అతని జీవితం ప్రధానంగా ఋషి యొక్క ఒక నకలుగా చెయ్యటం కోసం వేద విద్యను అందించారు.[17]

ఉద్దేశ్యము మార్చు

  • మానవులు అందరు అనగా ఒక కులానికి, ఒక మతానికి, ఒక భాషకు, ఒక ప్రాంతమునకు, ఒక రాష్ట్రమునకు, ఒక దేశానికి వంటి ఎటువంటి ప్రాపంచిక సంబంధ భాందవ్యాలు లేక, కేవలము ఒకే ఒక విశాల విశ్వ కుటుంబ సభ్యులము అనే భావన కలిగించేది వేద విజ్ఞానము.

వర్గీకరణ మార్చు

 
దేవనాగరి లిపిలో ఋగ్వేదం (పదపాఠం) మాన్యుస్క్రిప్ట్

వేదాలు ఈ క్రింది విధంగా వర్గీకరించవచ్చు:[18][19]

  • సంహితలు: శ్లోకాలు, శ్లోకాలు అర్థాలు, ప్రార్థనలు, మొదలైనవి కలిగి ఉంటాయి.
  • బ్రాహ్మణాలు: గద్య పాఠాలు సంహితల యొక్క అర్థం కలిగి ఉంటాయి.
  • అరణ్యకాలు, ఉపనిషత్తులు: పాక్షికంగా బ్రాహ్మణాలు, పాక్షికంగా ప్రత్యేక రచనలు ఋషుల తాత్విక ధ్యానాలు కలిగించేదుకు అనుసంధానం (కనెక్ట్) తో సంహితలు మరింత విపులంగా వర్గీకరించబడ్డాయి:[20]
  • వేదాల వివరములు:[18][21][22][23][24]
    • ఋగ్వేదం: మంత్రాల సమాహారం
    • అథర్వణ వేదము: అక్షరములు, మంత్రాలు సమాహారం
    • సామవేదము: ఋగ్వేదంలో నుండి తీసుకున్న పాటలున్నాయి
    • యజుర్వేదఆ: త్యాగం సూత్రాలు కలిగి ఉంటాయి.[20]

ప్రస్తుతం విడిగా పరిష్ట (సంహితలుతో ఒక అనుబంధం) కూడా ఉంది.

వేదాంగాలు మార్చు

తదుపరి వేదాంగాలు అని పని యొక్క మరొక రూపం ఉంది. ఇందులో శిక్షా (ఉచ్చారణ), చందస్సు (మీటర్), వ్యాకరణ (వ్యాకరణం), నిరుక్తం (పదకోశం), జ్యోతిష్యం (ఖగోళశాస్త్రం), కల్పం (వేడుకలు సంబంధించినవి) : అనే ఆరు విషయాలు వేదాంగాలులోకి చెందినవి వేరుగా ఉంటాయి.

ఉపవేదాలు మార్చు

తదుపరి సంక్షిప్త సూత్రాలు వరుస కలిగిన సూత్రాలని సాహిత్యంలో మరొక రూపం ఉంది. ఉపవేదాలు కూడా ఉన్నాయి : ఆయుర్వేదం (వైద్యం), ధనుర్వేదం (సైనిక సైన్స్), గాంధర్వవేదం (క్లాసికల్ కళ).

నిరాదరణ మార్చు

ఆ విధమైన వేద విజ్ఞాన రాశి పైన (మన) దేశ ప్రజలు అనవసర సంకుచిత, కుత్సిత భావాలను అంటగట్టి, లేని పోనివి ఆపాదించి, దేశ ప్రజ లందరు రక్షించ వలసిన వారు, ఆ విజ్ఞానాన్ని కొంత మందికి మాత్రమే బాధ్యతలను అప్పచెప్పి, వారిని సంరక్షించమని, ఆ తరువాత మత రహిత జీవన విధానము కల మన దేశంలో వేదాలను ఎలా ప్రోత్సహిస్తామని, ఆ వెంటనే నిరాదరించడము, భావితరములు మాత్రము ఎంతో విజ్ఞాన్ని పోగొట్టుకున్నారు.

మూలాలు మార్చు

  1. "Veda". Random House Webster's Unabridged Dictionary.
  2. see e.g. Radhakrishnan & Moore 1957, p. 3; Witzel, Michael, "Vedas and Upaniṣads", in: Flood 2003, p. 68; MacDonell 2004, pp. 29–39; Sanskrit literature (2003) in Philip's Encyclopedia. Accessed 2007-08-09
  3. Sanujit Ghose (2011). "Religious Developments in Ancient India" in Ancient History Encyclopedia.
  4. Witzel, Michael, "Vedas and Upaniṣads", in: Flood 2003, p. 68
  5. Lucas F. Johnston, Whitney Bauman (2014). Science and Religion: One Planet, Many Possibilities. Routledge. p. 179.
  6. Gavin Flood sums up mainstream estimates, according to which the Rigveda was compiled from as early as 1500 BCE over a period of several centuries. Flood 1996, p. 37
  7. Brodd, Jefferey (2003), World Religions, Winona, MN: Saint Mary's Press, ISBN 978-0-88489-725-5 {{citation}}: Cite has empty unknown parameter: |authors= (help)
  8. Jamison, Stephanie W.; Brereton, Joel P. (2014). The Rigveda. Vol. 1. Oxford University Press. p. 18. ISBN 978-0-19-972078-1.
  9. "Cultural Heritage of Nepal". Nepal-German Manuscript Preservation Project. University of Hamburg. Archived from the original on 18 సెప్టెంబరు 2014. Retrieved 4 November 2014.
  10. For the possibility of written texts during the 1st century BCE see: Witzel, Michael, "Vedas and Upaniṣads", in: Flood 2003, p. 69; For oral composition and oral transmission for "many hundreds of years" before being written down, see: Avari 2007, p. 76.
  11. Apte 1965, p. 887
  12. Vaman Shivaram Apte, The Practical Sanskrit-English Dictionary Archived 2015-05-15 at the Wayback Machine, see apauruSeya
  13. D Sharma, Classical Indian Philosophy: A Reader, Columbia University Press, ISBN , pages 196-197
  14. Jan Westerhoff (2009), Nagarjuna's Madhyamaka: A Philosophical Introduction, Oxford University Press, ISBN 978-0195384963, page 290
  15. Warren Lee Todd (2013), The Ethics of Śaṅkara and Śāntideva: A Selfless Response to an Illusory World, ISBN 978-1409466819, page 128
  16. Müller 1891, pp. 17–18
  17. Seer of the Fifth Veda: Kr̥ṣṇa Dvaipāyana Vyāsa in the Mahābhārata Bruce M. Sullivan, Motilal Banarsidass, pages 85-86
  18. 18.0 18.1 Gavin Flood (1996), An Introduction to Hinduism, Cambridge University Press, ISBN 978-0521438780, pages 35-39
  19. Bloomfield, M. The Atharvaveda and the Gopatha-Brahmana, (Grundriss der Indo-Arischen Philologie und Altertumskunde II.1.b.) Strassburg 1899; Gonda, J. A history of Indian literature: I.1 Vedic literature (Samhitas and Brahmanas); I.2 The Ritual Sutras. Wiesbaden 1975, 1977
  20. 20.0 20.1 Flood 1996, p. 82
  21. A Bhattacharya (2006), Hindu Dharma: Introduction to Scriptures and Theology, ISBN 978-0595384556, pages 8-14; George M. Williams (2003), Handbook of Hindu Mythology, Oxford University Press, ISBN 978-0195332612, page 285
  22. Jan Gonda (1975), Vedic Literature: (Saṃhitās and Brāhmaṇas), Otto Harrassowitz Verlag, ISBN 978-3447016032
  23. A Bhattacharya (2006), Hindu Dharma: Introduction to Scriptures and Theology, ISBN 978-0595384556, pages 8-14
  24. Barbara A. Holdrege (1995), Veda and Torah: Transcending the Textuality of Scripture, State University of New York Press, ISBN 978-0791416402, pages 351-357
"https://te.wikipedia.org/w/index.php?title=వేద_విద్య&oldid=4010986" నుండి వెలికితీశారు